Komma ikapp

Vet faktiskt inte hur många veckor som jag har haft känslan av att ligga efter med det mesta. Tvättberget har växt, dammråttorna har förökat sig, saker på jobbet har börjat hopa sig.

Anledningarna till detta är flera. Vi har varit sjuka. Jag har faktiskt varit iväg på annat, kräftskiva förra helgen till exempel. Sen allt som hänt vid sidan av det med Bobbo, sambons konto som blivit tömt mm. Jag är också en sån sort som prioriterar någon form av återhämtning när jag känner mig helt slut. Exempelvis: När jobbet är klart, barnen hämtade och utfodrade, hästen har fått mockat, barnen har blivit nerbäddade och kaaanske att man hunnit med en dusch. Då, kl. 22, prioriterar inte jag att städa diskbänken, slänga i en tvätt eller dra fram dammsugaren.

Förra helgen fick jag dock lite gjort då tvättberget minskade och viss städning blev gjord. Denna helg ska jag också försöka få klart vissa saker så att jag istället kan få känslan av att vara "ikapp".

Sömnen är i vilket fall ikapp nu då jag fick sovmorgon i morse. Sååå skönt! Bara resten kvar. Sen måste jag börja fundera ut ett sätt så att jag kan känna att stressen minskar. Min tanke tidigare var ju att stallet skulle vara ett ställe att tanka energi på. Men just nu är det tyvärr tvärtom... Speciellt då framstegen är så små, i princip obefintliga och då andra komplikationer tillstött...

Äh, inte så mycket annat att göra nu än att köra på och hoppas på det bästa. Kanske känns allt lite bättre efter denna helg.

Bästa förra helgen - kräftskiva med fina vänner. Denna helg är en höjdpunkt frisörbesök, som jag längtat!

Allmänt, Hästar | |
Upp