Bobbo
Passar på att blogga lite när jag har sportlov då jag har lite tid över. Därav inlägg flera dagar i rad! Sen att min blogg nog är unik i det att när jag bloggar sjunker besöksstatistiken, haha! Men det var sak samma.
Som ni har märkt går min motivation och mitt hopp gällande Bobbo upp och ner i en evig bergodalbana. Önskar såklart att han ska bli helt bra men är samtidigt rädd att jag efter alla dessa månader kommer att få ett besked att han aldrig kommer bli fullt återställd igen. Men, jag har bestämt att sålänge det går framåt ska jag i vilket fall inte ge upp!
Igår tömkörde jag igen. Det är här jag stirrar mig blind! Innan har jag ju gått bredvid vilket inte gett samma överblick. Men nu ser jag allt och ser att leden fortfarande behöver bli stabilare. Däremot kliver han på riktigt bra och för varje tömkörningspass ser han mjukare och lite bättre ut.
Igår var han visserligen övertaggad vilket gjorde tömkörningen lite svår då vi ska hålla oss i skritt. Fick avbryta lite tidigare och gick en stund med honom ute istället. Puttade ner honom i diket en stund för att han skulle få pulsa lite. Det gick bra och då rörde han sig bra!
Hade även sällskap till stallet av en tjej som verkligen älskar Bobbo! Finns många anledningar till varför han måste bli bra...
